Hej,
tror att det här kommer bli det första misslyckade försöket till att låtsas som att världen inte existerar. Jag tänker att om jag lever som om bara jag finns i världen, då kanske jag kan ignorera att folk är puckade?
Fick lite hjälp (av Helena, såklart, hon är mitt oracle) med perspektiv på livet och problem jag har. Jag gör världen för liten för mig. Men just nu känner jag för att ha tunnelseende till dumheter som världen kör med.
Så. Har bestämt att nu äger jag världen och vill inte prata politik på fyra år. Låter inte det vettigt? Jag vill bara dansa, skratta, ha sex och älska alla mina nära och kära. Gråta en skvätt här och där för min egen obetydliga olycka känns också som en bra grej.
Hatar alla. Älskar några. Ska nu bara dansa och lyssna på musik, fram till dess att jag börjar flytta runt i världen (efter att jag skaffat en utbildning som gör det möjligt att flytta runt), tills jag är så rik att jag kan leva som hemmafru åt mina 5-7 barn.
Så, alla kärleksmänniskor som jag har: älskar er. Alla som vet att jag tycker de är najs: älskar er också. Övriga? Fuck off och låt mig vara i fred.
