Det är så trevligt när man känner sig tillfreds. Vad har hänt de senaste två-tre månaderna för att jag ska känna mig så avslappnad? Jag har inte mått dåligt över min kropp på ganska länge, faktiskt så länge att jag inte kommer ihåg när senaste gången var. Jag är nöjd med ansiktet, håret, börjar till och med bli nöjd med naglarna eftersom de växer när man inte biter av dem.
Jag känner mig lite tryggare inuti mig själv, i min relation med min partner. Jag känner det som om jag har lite koll på min ekonomi, på ett sätt jag inte haft förrut. Jag har lust att göra saker. Lust att gå ut, lust att träna, lust att äta, lust att umgås med människor.
Jag känner mig lugnare i mig själv. Jag känner inte av den där tonårshetsen av att jag och min partner är åtskillda några veckor åt gången, för att sedan kunna umgås intensivt några dagar i streck. Jag vet inte om det faktiskt kan vara så att jag trivs med att ha ett långdistansförhållande.
Att jag har delat upp min ekonomi på ett nytt sätt som ska göra det lättare för mig att spara och hålla koll på mina pengar känns otroligt bra. Varför jag inte gjort detta tidigare vet jag inte, jag har ju alltid vetat om att jag inte kan hålla i pengar. Men eftersom det oftast har gått runt, relativt oproblematiskt, så har jag väl inte tänkt tanken att jag kan behöva ett nytt system.
Det är skönt när man har vänner och familj som kan ge en själv en mer realistisk verklighetsbild av sin person och situation. Vad skulle jag ta mig till utan min fina fru Helena som hela tiden ger mig tough love när det kommer till verkligheten? Och som hela tiden stöttar mig och lyssnar på mig. Det är skönt att umgås med någon som fungerar så pass likt en själv att allt bara flyter och känns naturligt. Jag är så otroligt glad att vi äntligen kommit såhär nära varandra.
Ville bara få ur mig lite emotioner efter helgen. Tack folket. Ni får bilder på min rundtur med mammas hund, eftersom jag nu ska köra promenad nummer två med honom.
(I am pack leader, obviously)
(Fett lyckad promenad)
