Jag har bestämt att jag ska stanna hemma den här helgen, det blir asmysigt. <3 Sitter och "pluggar", samtidigt som jag låter min bästa phantom (of the opera) reviewer (phantomreviewer.blip.tv för de intresserade).
Att vara ensam i ett helt hus har sina fördelar. Till exempel så kan jag sjunga hur högt som helst utan att någon hör och utan att själv höra klagomål. Jag känner hur min lilla ande som jag bär inom mig flödar fritt på allt space. Jag kan skratta väldigt högt och tillgjort åt det jag precis skrev (vad tänkte jag..? I dunno. LOL anyways.) Jag tycker att det är jättemysigt att jag får massor med knackningar på dörren när den är stängd, av olika anledningar. Det känns bara som att man är uppskattad. Men att inte ha någon här är en uppfriskande fläkt. Jag skulle kunna dansa omkring i hela huset och ingen skulle se för ingen är hemma. Jag skulle kunna öva på mina fulaste miner utan att någon stör sig eller vet om att jag gör det. Ingen kan fundera över vad jag sysslar med när jag inte syns, för ingen är här att fundera över det.
Jag är dessutom inne i en fantomen-på-operan-period, det är i princip det enda jag tittar på och lyssnar på. Allt fantomen-relaterat. Nu när jag är ensam så är det inte heller någon som behöver störa sig på soundtracket som går om och om och om och om och om och om och om och om.................igen!!
Det är ytterst trevligt.
Exempel på fula miner jag gör i sällskap och själv (...nej....Jag skrattade inte åt bilderna på mig själv...) :
Let's start off easy...
Slightly more hysterical...
Typ här började kissa på mig lite..
(check out that dubbelhaka <3)
Och Davids favoritversion av mitt ansikte. Jag förstår inte varför DET HÄR skulle vara så hemskt! Men... Here it is. AND I love it.
